"For en av våre kunder søker vi nå en flexibel og oppegående "potet" med bein i nesa"
Lustig mening i en jobbannons :) Det här med ordspråk och uttryck är inte alltid lätt, men kul.
Jag ska förresten söka ett jobb på "Det Norske Samlaget". Det är ju nästan så att jag hoppas att jag inte får det. Annars kommer det att se roligt ut på Cv:t när jag kommer tillbaka till Sverige.
Hej igen. Plötsligt blev mitt liv stressigt efter två månaders koma, men nu är det lugnt igen.
Förra veckan jobbade jag 50 timmar på 4 dagar. Slitsamt och hektiskt men pengar till hyran. I måndags var jag på kursstarten för "Norsk for "svensker", vilket var rörigt. Läraren hade inte haft kursen förut och förstod knappt varför vi var där. Men vi var tydliga med vad vi vill ha ut av kursen, att kunna skriva på norska. Förhoppningsvis är han bättre förberedd ikväll. Alla kursdeltagarna var supertrevliga och finns stor chans för att få lite mer vänner i stan :) När vi skulle gå hem hade vaktmästaren låst oss inne. Det hela slutade med att vi hittade en gång genom en aula som ledde till en fönster som gick att öppna. Vi klättrade ut och sedan nedför en byggnadsställning för att komma hem.
I fredags var jag på två intervjuer. Jag kom försent till den första. Pinsamt. Man bör väl inte skylla ifrån sig men det berodde helt och hållet på Norges dumma sätt att ge byggnader adresser, enligt vilket kvarter huset räknas till inte på vilken gata ingången verkligen är. Jag sprang yrt runt och frågade fem olika personer som visade mig åt fem olika håll. Det är bara att hoppas att mina fyra minuter försent inte avgjorde om jag får komma på en andra intervju eller inte. Det andra jobbet var inte intressant och det fick jag inte heller säkert på grund av att jag inte var särskilt engagerad.
I fredagskväll visade jag lägenheten för mamma har varit här och jobbat i en vecka. Vi åt pizza från det vanliga stället, den vanliga pizzan, Purple Rain. Vanliga svenska pizzanamn verkar inte existera, i varje fall på det stället. På lördagen gick vi på stan och jag fick en jacka :) Sedan fika på Godt brœd ett av mina stammisfik, där allt är ekologiskt och otroligt gott. På kvällen var jag och Joel på fest hos Ismeth och Merete. Rock band tog över hela festen, men jag hann prata med några nya Funcomfruar (flickvänner till folk på Joels jobb) Vi börjar bli många nu i Oslo och fler kommer det att bli.
Imorse var jag på en till intervju och det gick superbra tyckte jag. De var trevliga och jobbet lät intressant. Så det är bara att se om jag får det trots mitt språkhandikapp. Spännande!
Förresten fick jag FYRA smaksatta creame fraiche av mamma! Så nu klarar jag mig ett tag, ni behöver inte vara oroliga.
Förresten så saknar jag alla er fina där hemma! Men jag ska försöka ta mig till i varje fall Stockholm snart.
Jag trodde jag skulle sakna Idol-juryn, särskilt Kishti. Men nej jag glömde bort att de över huvud taget existerat efter fem minuter med den nya.
De är fantastiska! De har personligheter, är sockersöta och knasiga, väldigt osvenska och amerikanskt plastiga men ändå genuina, roliga och de verkar ha kolla på vad de sysslar med. Idol är underbart. Laddas ner direkt och ses med ett leende på läpparna.
Final i globen i år igen Stoffe, Nell och Maja?
Och vilka andra som nu kan vara intresserade.
Vissa saker tar man för givet. Och sedan när det inte finns, saknar man.
Det mesta i Norge är som i Sverige, fast dyrare då så klart. Men det jag saknar mest när jag går i affären för att komma på nått att äta till middag är smaksatt créme fraiche. Denna lilla revolutionerande produkt har bara funnits i Sverige i några år. Men jisses vad jag har hängt upp matlagningen på att den ska finnas där i hyllan i kylen i mataffären. Det är så lätt och gott. Kan någon skicka en låda med saffran och tomat till mig? Till exempel Arla.
Att komma ut och jobba är både kul, deprimerande, lärorikt och motiverande på samma gång. Just nu är jag på ett lager om ligger vid Norges Varemessa. Det jobbar en del gamla orginal där och en del normala unga människor. Jag känner mig lite malplacerad och undrar hur jag hamnade här efter utbildning och seriöst jobb. Men men det är ju bara tillfälligt och efter jobbet är jag mer än motiverad att söka jobb. Jag slänger mig över datorn för att kolla vilka jobbannonser som kommit upp under dagen.
För en gångs skull finns det inte en enda svensk i närheten under hela min dag, vilket är ovanligt i Oslo. Jag har lite svårt att hänga med i jargongen, men lär mig massor med nya ord, som klut. Det betyder trasa, vilket skvallrar lite om vad jag får göra på dagarna, haha. Mer om det vid ett annat tillfälle. Nu sova.
Ibland längtar jag hem. Först och främst hem till Stockholm, då det var mitt senaste hem innan Oslo.
Det är inte ett jobbigt tårigt längta hem. Utan ett fint. Ett som vet vad många fina som finns där, som jag saknar och som saknar mig. Ett som minns fikor, myller och upptäcksfärder.
Inte ett nostalgiskt längta hem. Utan ett härligt om allt som kommer finns kvar och som finns kvar att upptäcka när jag kommer tillbaka. Det är väl fint?
Imorgon ska det jobbas igen. Den här gången på Norges Varemessa, som Stockholms Mässan. Jag ska jobba innan och efter mässa. Lägga ut mattor som bildar gångarna, se till att företagen får sitt montermaterial och så vidare. Totalt åtta dager. Åtta väldigt tidiga dagar. Det är dags för förändring efter 2,5 månads ledighet. Sitter med lite söndagsångest light idag, men det ska bli skönt att jobba och träffa folk. Korta inhopp känns som en bra idé på jakten efter ett jobb som jag verkligen vill ha.
I helgen har vi hängt med Pontus och Karolina. Marknadsdag i Majorsstuen igår, vilket betyder att gatan var avstängd för trafik, affärerna hade stånd(jävla ord) utanför med reaplagg och erbjudanden. Det var mycket folk och fin stämning. På kvällen åt vi tokgod kinamat. Hittills ha jag ätit kinamat två gånger i Oslo och den är inte som i Sverige och väldigt god. Sedan dracks det rödvin och spelades Bomberman och Castle Crashers. Väldigt morsomt! Som den ovana tvspelare jag är blir jag väldigt trött i huvudet. Det är så mycket på en gång och många knappar att hålla reda på. Men snart har det blivit en tvspelare av mig med.
Idag har det fikats på favoritkedjan Kaffebrenneriet, sprungits och ätits fläskpannkaka.
"Enligt uppgift till tidningen ligger kvinnan på sjukhus, hon är svårt sjuk och väger 3540 kilo."
Idag har jag jobbat. Men nej jag har inte fått jobb.
Det var ett en gångs inhopp som receptionist. Det hände inte mycket: några besök, några telefonsamtal och några meddelanden. Jag läste boken Tidskriftsdesign och diverse tidningar. Sedan ringde Johanna från långpromenad och jag blev glad. Och sedan blev jag bjuden på fika och fest.
Jag gick hem i spöregn. Köpte potatis av en snäll tant som ursäktade sig norskt glatt för att de inte tog utländska kontokort. Till det åt vi lax. Tillsist började Idol-säsongen för min del. Äntligen.
En bra dag.
Intervjun i måndags gick bra, inte perfekt, men vi klickade.
Svar idag:
Hei Anna
Tusen takk for sist og for at du har vist interesse for det å jobbe
hos oss. Vi fikk et veldig godt inntrykk av deg, men har valgt å
ansette en som hadde mye erfaring med jobb mot vår målgruppe.
Jaja, bara söka nästa. Men jag ogillar när folk inte ringer utan mejlar när jag har tagit mig tid att komma på intervju. Fegt.
Helgen har varit så fin! På lördag kom Tess och Kristoffer hit på besök ända från Malmöt. Vi tog den obligatoriska turen i Vigelandsparken och kikade på statyerna och huvudattraktion som oturligt nog är täckt i plast och arbetsställning just nu.
Sedan promenerade vi ner till stan och åt dyrt på Aker brygge i solen och lyssnade på Septemeber som uppträdde på Volvo City Sailing. Det var bara en tillfällighet.
En tur till den nya operahuset hann vi också med, som var sjukt snyggt. (Eftersom jag inte hade kameran med mig på hela helgen hoppas jag på Tess bilder, men lånad bild längre ner))
Vi kom hem vid sextiden och skulle ju ha fest så jag stod i duschen när de första kom. Lite planering a la Femman skulle man kunna säga :) Många som kom var från Joels jobb, vissa som vi umgåtts mycket med och några nya. Min kusin kom med hennes pojkvän och kompisar, supertrevligt! Och två jobbkompisar till Tess dök upp med. Ganska snabbt åkte Rock Band fram så klart och köket råkade bli ett svensktillhåll, kanske kulturellt med köksfester? Och tillslut kom vi faktiskt ut också! Första gången på dansställe i Oslot. Kusin Eliana lotsades oss till Palace grill, som vi gått förbi tidigare och skrattat lite åt namnet och trott att det skulle vara ett skabbställe. Det var det inte. Det var pub och dansgolv utomhus och färgglad utomhusbelysning och Michael Jackson-musik.
På söndagen åkte Kristoffer hem efter frukost och jag och Tess fick en Anna&Tess-dag. Vi bekymrade oss lite för att affärerna har stängt på söndagar i Norge och Tess hade ju inte fått gå i en enda affär! Men vi ordande upp det där på bästa sätt. Vi promenerade till området Grünerlykka, lite Hornstull-aktigt, och besökte marknaden Blå, lite Street-aktigt. Jag och Joel har varit där en gång tidigare, men nu var det mycket större och när båda är secondhandintresserade blir det ju en annan grej. Vi köpte clips, Tess en fin klänning och avslutade med våfflor. Sedan sprang vi på en stor loppis i en park och tappade konceptet. Tillsammans köpte vi kavaj, kakfat, jacka, assietter, halsduk, sjalar, halsband, en stickad hals, fick gratis tidningar och insåg hur många svenskar som finns i den här stan. En lyckat shoppingdag trots söndag.
På kvällen såg vi Flyga drake och moffade snacksrester från festen.
Intervju på måndag! För ett jobb jag supergärna vill ha! Fem av femtio sökande får komma på intervju. 20 procents chans, är ändå en chans!
I helgen kommer Tess och Kristoffer hit! Det ska så bli kul med första besöket. Det blir förfest hemma i slottet (jag bestämmer här och nu att den här lägenheten får heta slottet, i kontrast till bunkern så att säga), utgång för första gången i Oslot och annat trevligt. Bäst jag inhandlar ordentlig med frukost efter Tess lyxfrukost för två veckor sedan.
Jag har inte lagt upp några bilder från Malmöt förutom på Facebook, så här kommer tre snälla ocensurerade :)
Idag har det regnat. Jag har inte varit utanför dörren. Fy på mig. Joel fick kolla posten när han kom hem. Imorgon blir det springrunda eller powerwalk.
Jag har istället uppdaterat finn.no konstant och hoppats på att det skulle komma upp några roliga jobb. Fick i väg tre jobbansökningar. Hade tänkt att dra iväg en massa till jobb jag inte är så sugen på, mest för att få ett jobb. Men det tog emot, imorgon ska jag göra ett nytt försök.
Igår under dagen började jag se några bananflugor inne på toaletten, först två, sedan några fler och sedan på kvällen säkert 20 stycken. Gah! Det är så äckligt. Nu har vi ställt ut flaskor med vinäger, hoppas de dör de jävlarna.Jag säkert mosat tjugo stycken med händerna stycken. Dö ska de!
Nytt negativt besked idag på ett jobb som jag hade hoppats mycket på, särskilt eftesom det började redan på måndag. Jag börjar få krupp, damp och depp av inte få använda min hjärna. Anledningen denna gång: "De måtte ha en norsktalende"
Bah! Jag tror det hade gått hur bra som helst ändå, tjänsten gick ut på att göra banners, särskilt när jag börjar min norskakurs den 15 september. Det ska bli svinkul! Ska plugga så mycket glosor som möjligt tills dess, så jag kan ta till mig grammatiken, och sen poff va skitbra på norska!
Börjar bli less på att ta nya tag nu, men vad gör man inte?
Som arbetslös i en av världens dyraste städer kan livet kännas lite motigt. Som ny i en ny stad utan riktigt nära vänner, med ett starkt begär och behov för en tjejfika, kan livet emellanåt kännas lite fattigt. Då får man helt enkelt fokusera framåt. Och drömma.
Just nu drömmer jag om de fina svarta höga höststövlarna som jag ska köpa för min första lön på mitt kommande jobb, kräftorna vi ska äta ikväll men framför allt mitt nya drömresemål, som jag har planer på att förverkliga redan nästa sommar.
I norska gratistidningen Plan B läste jag, några dagar innan jag åkte till Malmö, om de två svenskorna Karin och Lena som driver
ett surfcamp i Frankrike. Jag blev otroligt peppad på att åka dit. På lördagen sitter jag och pratar med en tjej på Tess förfest om lite allt möjligt. När samtalsämnena börjar att tryta frågar jag,
- Jaha, vad har du gjort i sommar då?
Hon svarar att hon ha varit i Frankrike och surfat. Vari jag snabbt kontrar,
- Inte på det där stället som två svenskor driver väl?
Vari hon säger,
-Jooo!
Jag får höra allt stället, huset, vågorna, läraren, blåmärken, adrenalinkickar och framför allt vad biten hon blivit av sporten. Jag blir överpeppad och vill helst åka dit redan dagen efter.
Nästan sommar är det jag som står på surfbräden i franska Hossegor. Nån som vill med?
Kliva upp eller inte det är frågan. Ska man kliva upp klockan fyra för att se pingisen eller ska man bara fortsätta dregla på kudden och kolla resultatet på nätet när man kliver upp? Jag kan liksom inte bestämma mig hur hardcore jag ska vara. Det här är ett viktigt val, som helt och hållet avgör vem jag är.
Stefan Holm hade trubbel med höjden och jag siktade mot fel mål.
Jobbet var inte alls som jag hade uppfattat det genom annonsen. Mycket mer sälj och ytterst lite marknadsföring. Jag insåg efter fem minuter att jag inte ville ha det och att jag inte kunde förmå mig att låtsas. Han som intervjuade mig insåg det också så klart, och sa att han ville ha nån mer senior, alltså mer erfaren och äldre. Hade han inte läst mitt CV innan eller?
Besviken gick jag därifrån. Jag ville ju inte ha det längre, men jag ville så gärna att jobbet skulle vara som jag hade fått för mig.
Dagens schema är OS, ut och springa, OS, söka jobb, äta middag hemma här med Ismeth och Davide och spela Rock Band.
Så här såg det ut förra gången
För fyra års sedan flyttade jag in i mitt sunkiga korridorsrum i Eskilstuna medan Stefan Holm hoppade höjdhoppsfinal. Det första vi bar in från flyttlasset var teven, som pappa snabbt kopplade in så vi kunde se det sista hoppet. Idag är det dags för Stefan att försvara höjdhoppsguldet. Jag bor nu i Oslo och jag kommer att missa finalen igen. Inte för flytt, men för jobbintervju, Wish me luck!
Hei,
Vi takker for din søknad men må desverre meddele at vi har valgt å gå videre med andre kandidater. Oppdragsgiver har besluttet at du er noe overkvalifisert for denne stillingen.
